Helheten förklarar iden...

Jag har fått frågan av många av er..-Hur kom du på iden med Projektomtanke? Varje gång jag fått frågan har jag faktiskt blivit lite förvånad och inte riktigt bestämt mig för vad jag ska svara. Antar att det svaret innehåller en mängd orsaker, som därför blir ett komplext svar och svårt att besvara snabbt. Jag förstår verkligen att många funderar på själva iden,  men jag blir ändå förvånad över frågan eftersom det aldrig varit en ide som mina andra ideer eller drömmar som  jag haft,  utan så självklar. Som om det skulle bli av förr eller senare, om ni förstår vad jag menar. Jag har därför bestämt mig för att dela upp hela utvecklingsprocessen i fyra delar för att ni lättare ska förstå hur helheten utvecklades till Projektomtanke.

• Jag växer upp i en kreativ miljö där jag får möjlighet att bolla alla mina filosofiska tankar och ideer med min älskade pappa som var konstnär. Under uppväxten får jag även möjligheten att möta många olika slags människor. Jag lär mig tidigt att alla är olika, unika och har samma värde.
• Jag blir sjuk som 24 åring och långtidsjukskriven. Därav får jag med mig insikter i form av ödmjukhet inför livet och människorna omkring mig . Jag börjar även ta hand om mig själv på ett nytt sätt och detta leder till att jag kan börja älska mig själv för den jag är och inte den jag trodde att jag borde vara. Detta leder i sin tur till att jag inser vikten av kärlek mellan oss människor och att ensam inte är starkast!
• Mina tre underbara barn kommer till världen och detta öppnar upp mitt hjärta yttligare,  så som bara barn kan! Som alla andra föräldrar vill jag att mina barn ska växa upp i ett samhälle i trygghet och glädje. Jag anade dessutom en utveckling där många tänkte främst på sitt eget bästa. Jag frågade mig själv vad Jag kunde göra för att sträva mot ett samhälle i kärlek och omtanke mellan varandra.
• Livet hitills hade format mig och min älskade pappa gick hastigt bort i maj-2011. Med honom hade jag delat  mina tankar kring Projektomtanke och min längtan att komma igång. Han uppmuntrade mig och sa att detta var verkligen något värdefullt som jag borde göra något bra av. Pappa stod mig mycket nära och hans bortgång fick mig att inse vikten av att göra det vi vill medan vi lever. Sedan kan vara försent, så i Januari 2012 startade jag Projektomtanke.

Det är helheten som förklarar iden med Projektomtanke.Man kan på sätt och vis säga att det började redan under min uppväxt för det ena ger det andra och allt hänger samman.Nu känner jag en enorm glädje över att Projektomtanke finns till för mina medmänniskor och inte bara i mina tankar.Jag är så motiverad och lycklig!
Kram  Angelica