Månadens blomma är levererad..

Jag fick äran att ringa ett trevligt samtal till den person som blivit utvald med motiveringen: eldsjäl, god berättare, medmänniska, djur och naturvän, hjärtlig och engegerad och därför får ta emot månadens blomma.Han heter Bertil Öhman och bor i Vindeln västerbottens län.Bertil lät en aning överraskad men glad och utbrast-Och på skottdagen och allt! Jag frågade om det var ok om jag kom förbi under eftermiddagen för att leverera blomman,  ta ett foto och prata en stund. Det tyckte han gick utmärkt. När jag kom dit satt han vid sitt köksbord och läste ur en av sina fågeltidningar, då ett av hans stora intressen är djur och natur. Bertil ordnade med en vas och sedan bar han in blomman till ett mysigt rum innanför köket. Där eldade han i kakelugnen  och satte sig i sin fotölj,  jag satte mig med mitt anteckningsblock i soffan.

Det märks snabbt att Bertil är en berättare..Det är en fröjd att luta sig tillbaka och lyssna till hans historier från förr. Jag får veta att det var hans mammas kusin Johan Hörnberg som var en bra berättare och som inspererade Bertil till själva berättarkonsten redan som barn. Detta skulle bla leda till att han började skriva i en berättartidskrift som heter "Röster i Vindeln" som nu pågått i 17 år. Jag får också  veta att Bertil jobbat åt vattenfall mellan 1960-1996 då han odlat lax. Detta skulle innebära att han haft ca 50000 levande laxar i sin hand och att han vid det här laget tappat spänningen för eget fiske- men att se andra fiska är alltid trevligt. Säger Bertil och pekar mot forsen utanför sitt hus där många fiskare håller till. Ett stort intresse har varit djur och natur och detta delade han med sin familj som följde med på många utflykter under ca 15 års tid. Genom åren upplevde de bärplockning, sitta uppe på olika berg, skidturer, skogsfika med brasa och kaffekok och ofta övernattning på vandrarhem.  Det glittar i Bertils ögon när han berättar..-Jag har träffat så många människor på mina resor.Säger han eftertänksamt och fortsätter..-Se här..detta är stenar och snäckor från olika resor som vi gjort. Så visar han ett fat fyllt av snäckskal och stenar i alla former och kulörer. Jag måste känna på dem..
Djuren ligger Bertil varmt om hjärtat.Under 50-talet gick han med i naturskyddsföreningen och älvräddarna. Han tog hand om fåglar och ringmärkte dem. Vissa blev så tama att de kom när han ropade och åt ur handen. Numera har han en ekorre som bor på gården och heter "Kurresmack". Varje dag ordar Bertil med hasselnötter som han lägger ut på bron. På hösten kan han se hur ekorren gömmer undan mat inför vintern och på högsommaren äter den allt vad han kan! Gråspett, hackspett och spillkråkan får mumsa på fläsk som han satt ut i buskar och träd. Talgbollar finns också utplacerade lite överallt på gården. Man kan se att en sann djurvän bor här!
Vi avrundar ett givande samtal även om jag skulle vilja sitta där vid kakelugnen och lyssna till denna fantastiska berättare ännu en stund. Innan jag går är Bertil nogrann med att jag ska framföra hans varma tack till dem som  tänkt på honom och sett till att den vackra blomman på bordet är tillägnad honom denna gång.
Jag ser honom vinka i fönstret och åker hemmåt i min bil fylld av glädje och tacksamhet över att en uppskattad människa med massor av livserfarenhet får möjlighet att förstå hur omtyckt han är.För den han är     Kram  Angelica 

                                                                Bertil Öhman Vindeln